Det är märkvärdigt hur snabbt veckorna flyter undan. Nyss genomförde Gotlandsmusikens alla musiker gemensamt en bygdegårdsturné med ett lika omväxlade som uppskattat program. Nu har våra ensembler redan hunnit gå vidare med andra produktioner.
Gotland Jazztrio har haft besök av elever från anpassad skola för en musik- och sångstund i våra lokaler i Vibble, strax söder om Visby. Följande dagar framförde trion levande musik till en 108 år gammal stumfilm ihop med en stråkkvartett från vår systerorganisation Kalmar Läns Musikstiftelse. Nu ger Jazztrion konserter på några av öns bibliotek.
Både Gotlands Blåsarkvintett och Gotland Brass är ute i skolorna och inom äldreomsorgen med olika program. Sedan länge råder den goda ordningen att vi erbjuder kostnadsfria konserter på skolor, bibliotek och inom äldreomsorgen. Att inte byta pengar som härrör ur samma källa (Region Gotland) innebär minimal administration och framförallt att vi verkligen når ut med vår musik. Gotlandsmusikens ensembler framträder på alla skolor, bibliotek och äldreboenden flera gånger varje år.
Ett par dagar i slutet av september gästades Gotlandsmusiken av tankesmedjan Unga tankar om musik (UTOM), ett fristående och oberoende nätverk för unga personer som är professionellt verksamma i musiklivet. De 40 medlemmarna har ansökt om medlemskap och valts in på fyra års mandat. Gotlandsmusikens pianist Oskar Lindström är en av de utvalda.
Jag träffade dem för ett samtal då de anlände och dagen därpå arrangerade UTOM och Gotlandsmusiken gemensamt ett samtal kring musikämnet i skolan. Inbjudna deltagare var politiker, tjänstemän inom Region Gotland, rektorer och ett antal musiklärare. UTOM:s verksamhetsledare Max Låke ledde oss igenom ett panelsamtal, gruppdiskussioner och ett avslutande idéutbyte i plenum.
Som inledningstalare på länk hade UTOM bjudit in forskaren Sissela Nutley från Karolinska Institutet. Inom hennes område "kognitiv neurovetenskap" studerar man hjärnans utveckling. I sin dragning belyste hon musikundervisningens gynnsamma effekt på människors psykiska hälsa. Väl bekant för många av oss som var där, viktigt att upprepa tills kunskapen får genomslag i samhällsviktiga beslut.
Vår psykiska hälsa påverkas av gener, livssituation och vad vi gör. Sissela Nutley betonar att det går att forma om sin hjärna och ändra hur man mår genom att förändra vad man ägnar tid åt. Grundläggande att är att finna balans mellan de olika delarna i den "mentala tallriksmodellen": motion, sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid och chilltid. Då kan hjärnan växa sig stark.
Sissela Nutley — och många andra forskare — lyfter fram musik som en livsviktig resurs för oss människor. Studier visar att musikträning före två års ålder leder till socio-emotionell mognad, prosociala beteenden, tidig fonologisk medvetenhet (förmåga att känna igen och förändra de talade delarna av meningar och ord) och kommunikativa gester. Musikträning i förskoleåldern ger utvecklad intelligens, uppmärksamhet och kognitiv kontroll och utvecklar empati, samarbetsvilja, prosociala beteenden och högre självkänsla. Fortsatt musikträning fram till 25 år ålder stärker utvecklingen av kognitiva förmågor och kan kopplas till mer grå substans i hjärnan i delar som är viktiga för matematik och empati.
Sissela Nutley framhåller att musik engagerar stora delar av hjärnbarken och förbättrar fokus och kreativitet, motorik och sensorik, gemenskap och empati. Musik aktiverar minnen, stärker regleringen av känslor och aktiverar belöningssystemet.
Kort sagt: Musikträning leder till mer utvecklade hjärnor och är en viktig komponent för psykisk hälsa.
För många av oss som arbetar med musik bekräftar forskningsrönen i stor utsträckning det vi redan visste. Vi har med egna ögon sett hur barn växer av att uttrycka sig genom och aktivt lyssna till musik; hur de utvecklar en rad förmågor, mognar och blir mer självständiga. I våra egna kroppar har vi upplevt hur musik klarnar tanken och gör själen glad.
Desto mer frustrerande är att varken forskningsresultaten eller musikprofessionernas beprövade erfarenheter får genomslag i skolpolitiken. Tvärtom har läroplanens utveckling över tid varit missgynnsam för musikundervisningen,
Enligt en sammanställning gjord av lektor Annika Falthin på Kungl. Musikhögskolan, stipulerade Lgr69 (Läroplan för grundskolan 1969) att körsång måste erbjudas på skoltid; fritt valt arbete kunde användas till musik och musiklärarna hade tid i tjänsterna för både kör och instrumentalundervisning enskilt och i grupp. I Lgr80 fick musikämnet färre timmar, men maximal gruppstorlek sattes till 15 elever; estetiska ämnen kunde väljas som alternativ till språk och fritt valt arbete fanns kvar.
Lpo94 (Läroplan för obligatoriska skolväsendet) stadfästes när skolan kommunaliserats och lärarnas arbetstidsavtal gjorts om. Körsångstimmarna och regleringen av gruppstorlek togs bort och skolorna gavs 230 timmar musik att fördela över nio år. Fritt valt arbete blev elevens val och med elevens val (382 timmar) och skolans val (en möjlighet för skolor att omfördela max 600 timmar) som bas startades musikprofiler på flera håll i landet. Ett allt större fokus på svenska, matematik och engelska har dock gjort att tillvalsämnena ofta används för extra stöd i dessa tre ämnen.
I nu rådande Lgr11 skedde förbättringar för musikämnet med tvingande innehåll. Elevens val kunde fortfarande användas för extra musikundervisning, men minskades hösten 2019 med 205 timmar till förmån för matematik samt idrott och hälsa. Hösten 2024 slopades elevens val helt och de 177 timmarna fördes över till andra ämnen. Musikämnet utökades med 10 timmar, vilket är glädjande men otillräckligt.
I dagsläget rymmer grundskolans timplan 240 timmar musik, att jämföra med 600 timmar idrott och hälsa, 1 230 timmar matematik och 1 490 timmar svenska. Bildämnet har 240 timmar och slöjd 330 timmar. Timplanen för grundskolans nio år rymmer totalt 6 890 timmar. Musikämnet förfogar över knappt 3,5 procent. Som Sissela Nutley och andra forskare påvisar är det helt bort i tok.
För knappt ett år sedan tillsatte regeringen utredningen "En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna" med Thomas Persson som särskild utredare. Må han nogsamt beakta forskningen kring musikens betydelse för hjärnan och den kognitiva utvecklingen hos barn och unga. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Vill du läsa mer om hur hjärnan utvecklas av musik rekommenderar jag hemsidan Den kulturella hjärnan hos Centrum för Kultur, kognition och hälsa.
Helena Wessman, den 10 oktober 2024
